Pansarbandvagn 301

Behov av ett pansrat transportfordon, som kunde följa med stridsvagnar i all slags terräng var akut i slutet på 50-talet för infanteriet i pansarbrigader. KP-bilen var inte lämplig, dålig framkomlighet vid sidan av vägen och inget skydd mot luftbrisader.

 

Landsverks prototyp

När de olika lätta stridsvagnstyperna utgick i slutet av 50-talet började man se om någon gick att använda. Den som valdes var strv m/41 i sina två versioner, som i princip skiljde sig åt genom att den ena var omkring 10 cm längre. De övriga lätta vagnarna var alla av olika typer och fanns bara i ett färre antal.

Pbv 301 byggdes i ett antal prototyper både på Landsverk och Hägglunds. Hägglunds lösning ansågs som bäst och alla strv m/41 byggdes om till pbv 301 och började tilldelades förbanden 1961 och framåt. Att den var ett provisorium var man tidigt klar på, trång, inte amfibisk och för litet antal.

Motorn blev en konverterad flygmotor från SFA i Trollhättan. Skyttetruppen fick sina sittplatser i gamla motorrummet. Till vapen valdes den 20 mm akan m/45 av Bofors tillverkning, som suttit i det nu kasserade flygplanet J 21.

Pbv 301 understödda av strv 74. Vagnchefens lucka i paraplyläge.
Eldmarkeringsapparat på höger framskärm.

Vagnen fanns i totalt tre utförande, personaltransport, stridsledning och eldledning. De båda sistnämnda hade flera radiostationer och annan utrustning för att leda strid respektive eld. Alla vagnar hade 4 antenner för att inte skilja sig åt från det "fetare" målet stridsledningsvagnen med bataljonschefen i. När sen Ra 421 infördes blev det bara två antenner på samtliga utom stridsledningsvagnen som fick 4 och därigenom visade ut var bataljonschefen fanns. Förmodligen en kostnadssak.
Det gick att djupvada med den ner till 1,5 m djup, förlängare för luftintag och avgasutblås. Den lättade på de bakre båda bärhjulen och gick bara på "tå". Svårt att köra i strömt vatten, den ville gärna svänga med strömmen.

Det blev en driftsduglig vagn som användes bara ett fåtal år. Redan 1971 var den kasserad och användes till skjutmål. Pbv 302 stod i farstun och knackade på, en mycket överlägsen vagn i allt, men 301 hade använts för att få fram erfarenheter och lägga grund för taktiken.

Museet hade två vagnar varav den ena stod utomhus och framför allt var lekvagn för yngre besökare (i alla åldrar).

Data:

Vikt: 11,5 ton
Besättning: 2 + 8 man
Pansar: splitterskydd
Motor: 150 hk
Maxfart: 45 km/h
Beväpning: 20 mm akan  m/45
I tjänst: 1962-70
Antal i tjänst 220 st

 

Tillbaka