Sturmgeschütz III Ausf D.
(Stormkanonvagn)

Chassiet till vagnen kommer från tyska stridsvagnen Pzkw III. För att förbilliga tillverkning och få plats med en grövre kanon försågs chassiet med en fast överbyggnad. 5 olika utförande med den korta 7,5 cm kanonen tillverkades, 834 vagnar totalt.

Denna version D är tillverkad maj-september 1941 av firma Alkett (Altmärkische Kettenfabrik GMBH). Totalt av denna version tillverkades 150 st. Efter leverans försågs vagnen med speciella luftfilter och andra ändringar för ökenkriget men hann förmodligen inte levereras dit innan striderna i Nordafrika var över utan blev kvar i Europa. Museets vagn var enligt uppgift det enda exemplaret av denna version kvar i världen.  Enligt uppgift från en besökare användes endast 3 st Stug III i Nordafrika. Han uppger att denna vagn avsågs att sättas in i Irak för att binda samman nordafrikanska och ryska fronterna. Irak var under denna tid engelskt.

Den kom till Sverige 1947, troligen från Norge, tillsammans med ytterligare ett antal vagnar på samma sorts chassi. Den har använts för diverse körförsök och framför allt för att se verkan av minor. Svenskt militärt registreringsnummer var 80302.

På planen väster om nuvarande markverkstad Götaland.

 

Utdrag ur rapport vid sprängförsök mot strv på Kråk 17/6 1947.

Försöken avsåg att utröna verkan av en tysk strvmina, Tellermine 43, mot strv under gång. Minan innehåller ca 5 kg trotyl. En körduglig tysk vagn, typ StuG III D, har ställts till förfogande. I denna hade springor, ventiler m m, som under strid icke är öppna igensvetsats. Vagnen var försedd med speciell utrustning, som möjliggjorde att den, sedan besättningen hoppat ur, för egen maskin kunde fortsätta över den utlagda minan. I vagnen hade tryckmätare inmonterats. Filmning utfördes av förloppet genom FOA försorg.

Två överkörningsförsök utfördes. Vid det första försöket passerade vagnens vänstra band mitt över minan. Vid mindetonationen slogs bandet av, det främre löphjulet deformerades fullständigt, stödkonsolerna till främre och näst främsta löphjulet samt stötdämparen skjuvades loss (nitade), styrskenan på löphjul 2 lossnade, yttre och inre kransen på drivhjulet slogs delvis sönder och höger styrinrättning bräcktes loss. Reparation utfördes av en patrull från P 4 tygverkstad, för vilken det tog ca 4 timmar i anspråk för att åter få vagnen i kördugligt skick.

Vid det andra försöket passerade strv högra band över halva minan. Vid mindetonationen slogs bandet av. Därefter fortsatte vagnen framåt, varvid det avslagna bandet rullades ut på marken. När vagnen rullat av bandet bromsade hjulen så kraftigt att den gjorde en 90° sväng och fick motorstopp. Skadorna på vagnen var efter detta försök likartade med skadorna i det förra fallet, men icke så kraftiga och av mer lokal karaktär. Sven Berge uppger att han blev imponerad av hur snabbt den svängde när det gällde större sidriktningsändringar, inom chassit kan kanonen bara riktas ca 10° åt vardera hållet. Han har uppgett att detta låg till grund för hans svenska konstruktion strv 103 S.

Det har även funnits en Stug III G i Sverige. Den har inte använts så mycket men fick leverera reservdelar till ovanstående vid minförsöken. Den har haft regnr 80300 (skrotad).