Stridsvagn T 37 A

Vagnen är tagen på Sallafronten av finnarna under vinterkriget och skänkt som gåva till Sverige som tack för hjälpen. På vagnen finns en skylt på finska; texten i översättning lyder:

Finska arméns gåva till svenska krigsmakten, tagen på
 Sallafronten under slaget vid Pelkosenniemi 18.12.1939

Den sovjetiska enhet som slogs på det frontavsnittet var 273. Bergsinfanteridivisionen, som ingick i 122. Infanteridivisionen. 177. fristående Spaningsbataljonen, underställd 122. Infdiv var utrustad med T 37 stridsvagnar. Svenska Frivilligkåren slogs inte på det frontavsnittet i december, men mot 122. Infdiv senare under vinterkriget.

Troligen i Finland, soldater ur Svenska Frivilligkåren.

Efter den förts över till Sverige har den funnits på I 19 i Boden och viss körning har ägt rum med den.
Det är en mycket lätt vagn, 2 mans besättning och ett beväpnad med endast ett kulsprutegevär. Den är amfibisk, har både propeller och roder. De tjocka stänkskärmarna över banden är flottörer. Vagnen är framställd i två versioner, 1909 st T 37 A och 643 st T 37 TU, senare betecknad RT 37 A. Det som skiljer dem åt är att T 37 A saknar radio, men finns i RT 37 A, som används som bat- och kompchefsvagn.  Antennen till denna ser ut som den strv m/31 har, en ramantenn på chassiet framför tornet. Den vagn som finns på museet är förberedd för att förses med radio.
Vagnen togs ur tjänst från sovjetarmén redan 1942. Det finns enligt uppgift bara två bevarade sådana vagnar i världen, den andra på Kubinka i Moskva, men den saknar flottörer.