Bygg om Italeri Leopard II till stridsvagn 121

Av Kjell Svensson

 

Stridsvagn 121 är den svenska benämningen på de 160 st begagnade Leopard II som Sverige fick ”låna” i samband med att affären med de nya Leoparderna (strv 122) gjordes upp. Dessa vagnar var i varierande skick när de kom hit 1994 och de är från olika tillverkningsserier så kallade ”losung”, och de varierar därför lite i utseende redan från början. Det finns vagnar från los.1 tillverkade 1977- och fram till los 5. från år 1987. 

Byggsatsen har ju nu några år på nacken och ska föreställa en vagn ur första tillverkningsserien (los1), men det är i alla fall en ganska bra modell och vem kunde tro när den kom, att vi några år senare kunde bygga den som en svensk stridsvagn.
Till bygget… 

Det finns en hel del små detaljer som man kan ändra på för att det ska bli en så svensk modell som möjligt, dels så stämmer inte modellen riktigt och dels så ändrade vi på vissa detaljer vid den modernisering och ombyggnad som gjordes av alla vagnar mellan 1995 och 1998.

Bygge, steg för steg.

Bild 1.
På bakdelen A47 ska två runda reflexer ändras till rektangulära (6x4mm) och en extra på vänster låda tillkommer. Skylthållare till höger ovanför reflexen.  Registreringsnummer i gult från 210801 till 210960.

Bild 2.
På höger långsida detalj C23 ska andra och tredje handtag/fotstegen på sidoskyddet var och en förses med tre plasticard bitar, detta är gjort för att förhindra att någon klättrar upp här, med risk för att klämma fingrarna om föraren samtidigt skulle öppna sin lucka.

Bild 3. 
I båda sidoplåtarna C22 och C23 ska ett hack skäras ut i bakersta delen av sidoskydden, anledningen är att snö och lera inte ska fastna mellan drivhjulet och skyddet.

Bild 4. 
På bandhyllorna fram saknas det några förbindningsstycken till banden mellan backspeglarna och snökryssen B44, lika på höger sida.

Bild 5.
 Fram så ska det kompletteras med 3 vita reflexer, en på var skärm och en i mitten på en liten hållare framför del B37. En skylthållare ska också finnas på höger framskärm. Registreringsnummer i gult från 210801 till 210960.

Bild 6. 
Vill man så kan man byta ut båda skärmarna framtill mot svenska nya rundare varianter som i verkligheten är tillverkade av gummi, detta utbyte är inte gjort på alla vagnar.

Bild 7 .
På tornet som det finns ytterligare lite att göra, för det första är det bak på vänstra sidan av detalj C49 den har en låda som ska bort, skär till plasticard och limma i hålet och spackla, limma sedan på fyra fästen där lådan satt.
Det eländigt gjutna innehållet i förvaringslådan bak har alltid sett dåligt ut, det fina är att vi har nu försett denna öppna låda med ett skydd av plast som täcker över allt det som ska föreställa något ihoprullat eller vad det nu är. Detta skydd har ena ändan fastskruvad i torntaket med en list och andra änden är fastspänd på sidan och bak på tornet. Tillverka skyddet antingen av papper som blötläggs i utspätt vitlim, lägg på plats och låt torka, skär sedan rent med kniv. Ett annat sätt är att helt enkelt att lägga på spackel och forma till, lite lagom skrynkligt. Gummistropparna tillverkas av utdragen plast. Den händige som inte vill komma undan så lätt skär bort de gjutna ”rullarna”, och gör nya väggar nere i lådan och fyller lådan med rätt innehåll,  en 20l jeepdunk för dricksvatten, en snyggt hoprullad presenning, ett rep och lite andra prylar. 
Delarna B75, 76 vadningstunneln finns ej i Sverige. Kabelrullen 77,78 är av tysk modell och den har jag aldrig sett användas på våra vagnar, däremot en smalare variant, men oftast ingen kabelrulle alls.

Bild 8. 
Antennerna B79 byts ut mot ny fot och nya stavar. Tillverka nya av plasticard och utdragen plast. Längd 7mm, staven 60mm.

Bild 9.
 På torntaket C47 bak finns ett litet runt lock där vindavkännaren satt monterad på den första serien (Los 1) eftersom vi har vagnar både ur Los 1 och senare serier, så kan locket vara kvar eller tas bort, vilket man vill.
Två gångjärn och en fästögla fattas på sidan av lådan. se också bild 12.

Bild 10. 
På andra sidan tornet saknas en rund propp på locket under antennen.

Bild 11. 
En pejlstav sitter bak på höger sida av chassiet, tillverka av plasticard, kulan är oftast vit ibland röd.

Bild 12. 
En båge som hör till den lilla vadningsutrustningen brukar sitta på höger sida, tillverka av plasticard, den ser ut som en pilbåge och är ungefär 17 mm bred och 9 mm hög.

Målning och märkning

Vagnarna är ibland bara mörkgröna men oftast målade i standardiserat trefärgs camouflage i svart mörkgrönt och ljusgrönt. Dekaler är ett problem men som väl är så finns det inte så mycket märkningar på vagnarna frånsett registreringsnumret så är det endast förvaringslådorna som är märkta med små gula siffror. Vid övningar tejpas ibland radioanropsnamnet t.ex. GB, SD på sidorna. 
Man kan slutligen också lägga kamouflagenät eller granris över alltsammans men då syns ju inget av allt arbete man lagt ner så det känns lite otacksamt och det är ju inte så lätt att fixa till granris heller så det avstår jag nog.

Några inspirationsbilder

Stöd arbetet med svensk pansarhistoria,

läs vårt nyhetsbrev!

Tack för ditt stöd!

Send this to friend