Så här började det svenska pansarvapnet.

Av Christer Baadstöe

[for English version, see below.]

Bakgrund

Vi är flera som under många år varit verksamma inom Svensk PansarHistorisk Förening och länge varit mycket frustrerade för att ”vår historia” om hur inköpen av LK-II/stridsvagn m/21 från Tyskland inte har accepterats av utländska historiker och ”förståsigpåare/besser-wissers”. Därför beslöt vi oss för att genom forskning på det svenska Krigsarkivet (KrA) kunna lägga fram vår historia igen. Nu verifierad genom originalhandlingar och foton från KrA kring inköpsprocessen. Vi vill rikta ett stort tack till Rickard Lindström som kopierat handlingarna på KrA.

 

Myter och skrönor

Det finns i grunden två myter som florerar utan historisk dokumentation eller annat vederhäftigt belägg.

Den första myten handlar om att Joseph Vollmer, som konstruerade stridsvagnen LK II, skulle ha lett konstruktionsarbetet för Kungl. Armeförvaltningens Artilleridepartementet:s, KAAD:s, räkning av stridsvagnen m/21 i Sverige 1922. Det är felaktigt då:

a) det inte finns några källor som visar att Joseph Vollmer varit i Sverige,
b) ifall Joseph Vollmer varit i Sverige och lett arbetet med stridsvagnarna här, så borde arméledningen med stolthet omnämnt detta. Sådant omnämnanden går inte att finna.
c) vid denna tidpunkt, 1922, var Vollmer troligen fullt upptagen med att på Skoda i Tjeckoslovakien konstruera sina hjul/band-stridsvagnar KH 50 (Kolo-Housenka 50), 1923-25 – KH 60 1928 och KH 70 1930.
d) dessutom finns det vederlagt (se nedan: Appendix K1) att konstruktionsarbetet leddes av verkmästare Steger från firman Wilhelm Ugè i Berlin.

Den andra myten handlar om att AB Landsverk skulle ha tillverkat LK II- stridsvagnarna (stridsvagn m/21). Det är felaktigt.

En mekanisk verkstad startade i Landskrona 1872. Den bytte namn ett par gånger, men från 1877 hette den Landskrona Mekanisk Verkstad fram till 1925. Man producerade lantbruks-redskap, spisar, ugnar, vanligt handelsgjutgods samt järnvägsvagnar och järnvägsbroar. 1920 köpte tyskt kapital genom koncernen Gutehoffnungshütte, Aktienverein für Bergbau und Hüttenbetrieb, GHH, in sig i företaget till 50%. 1925 hade man ökat sitt kapital till 61% och samtidigt döpte man om företaget till AB Landsverk.

Först 1928 startade man på Landsverk ett rit- och konstruktionskontor för att konstruera pansarbilar, bandfordon och stridsvagnar. Landsverks första militära produkt var chassiet till pansarbil fm/29 (1929) och nästa var pansarbil fm/30 (1930 prototypen till pansarbil m/31) samt en bepansrad motorcykel, samtliga till svenska kavalleriet.

AB Landsverk hade kopplingar till tyskt pansar om än inte alls så omfattande som många låter göra gällande. Detta är underlag i sig för en egen artikel, men i korthet är det värt att nämna är att myten om att  AB Landsverk provade pansarfordon i Panzerschule Kama i Kazan, dåvarande Sovjetunionen, vilar även det på ett missförstånd.

GHH i Oberhausen testade troligen en tidig version av GKF eller M28, en tidig hjul/band-vagn, i Kama. Man byggde fem eller sex olika versioner under utvecklingen av fordonet. Detta fordon kom senare att kallades L-5 av AB Landsverk.

Bofors (Krupp) köpte ett antal torn från AB Landsverk, som beväpnade tre stycken Krupps Leichtertraktor, som även de testades i Kama 1930.

Två svenska officerare, kapten Gillner och kapten Bratt, besökte Maschinenfabrik Esslingen i Tyskland, en del av GHH-koncernen samt samarbetspartner till AB Landsverks, den 2 till 6 december 1930. Officerarna studerade L-5- chassit, ritningar och provkörde fordonet. Koncernens chefskonstruktör diplomingenjör Otto Merker stod hela tiden till de svenska officerarnas förfogande. I januari 1931 besökte samma officerare Fried. Krupp AG i Essen, Bofors samarbetspartner, här studerade man deras försöksvagn, som man inte var lika förtjust i. Sverige beställde tre stycken L-10 stridsvagnar och en hjul/band-vagn L-30, en vidareutveckling av L-5, under förutsättning att Otto Merker ledde arbetet med vagnarna hos AB Landsverk i Landskrona. Han kom till Landskrona 1931 – 1939 (?), varefter han återvände till Tyskland, där han arbetade inom verkstadsindustrin och byggde senare ubåtar.

 

Slutsats

Med nedanstående resonemang, styrkt av de historiska originalhandlingarna, anser vi att vi en gång för alla har fastställt hur det svenska pansarvapnet föddes. Detta är nu bortom allt tvivel den initiala utvecklingen och andra skröner och myter torde därmed kunna läggas till historien som just det de är, nämligen något som kunde varit, men aldrig verkligen hände. Än finns det detaljer att komplettera med, vilket vi avser att göra genom den fortsatta forskningen.

 

Persongalleri

Gustav = Kung Gustav V Adolf
Regeringstid : 8/12 1907 – 29/10 1950.

1921–1922
Kungl. Armeförvaltningens Artilleridepartementet. (KAAD)
Chef: Generalfälttygmästaren och Inspektör för Artilleriet: Generalmajor, Friherre Ulf Lars Carlsson Sparre.

Militärbyrån:
Chef: Fälttygmästare: Överstelöjtnant Oscar Fredrik Osterman
I exp.avd: Handvapen och dess ammunition. samt II exp. avd: Artillerimateriel.

Konstuktionsavd:
Chef: Kapten Carl Birger Reinold. Schenström.
Ritkontoret. (Underavdelning till konstruktionsavdelning som syns stämplat på bild Appendix C3, se mer nedan)

Industrins krigsorganisation:
Kapten S.A. Thorén

Tekniska revisionen:
Kapten C.F.T. von Heideken

Militärattaché i Berlin: Major H.R. Låftman
Motoriseringsexpert inom artilleriet: Kapten Walter Elliot, A9 – Positionsartilleriregementet.

 

 

Kronologisk historiebeskrivning

Här nedan följer en sammanfattning av anteckningar och ett urval av dokument i kronologisk ordning kring de svenska inköpen av LK II-chassi, samt plåt till pansarbeklädnad under åren 1920 – 1922, vilka styrker att ”vår historiebeskrivning” och samtidigt tydligt punkterar de förekommande myterna ovan.

 

1920

I april 1920 tillstyrker Kungl. Maj:t att åtta sakkunniga skall ställas till Chefen för Generalstabens förfogande, för att ”granska förslag till införande av ny infanterimaterial framkommen under första världskriget”. ”Infanterikommittén” som den kom att kallas, skulle undersöka om kulsprutor, granatkastare, infanterikanoner, luftvärnskanoner, olika nya granattyper, samt även tanks, kunde införas för att förstärka vårt försvar.

 

1921

Ganska snart resulterande denna kommittés arbete i en riksdagsproposition, närmare bestämt den 7 januari 1921, ”Proposition med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1921”. Under punkt 32 i densamma beviljade riksdagen den 11 januari 1921 ett anslag om 1 651 900 kronor för försök med så kallade ”tekniska hjälpmedel”.

I januari 1921 sänder Arméförvaltningens Artilleridepartement en skrivelse (1) till Militärattachén i Berlin, major H.P. Låftman, att han skall sondera möjligheterna om att få köpa olika tyska vapen, däribland även tyska stridsvagnar.

Major Låftman, sänder ut förfrågningar (2) till olika företag bla ingenjörsfirman Steffen & Heymann, på Tauentzienstrasse 14, Charlottenburg, Berlin, om de kan sälja ”Infanterikanon med ammunition, Luftvärnskanon med ammunition, vapen för att bekämpa Tanks, Tanks och ’Kraftwagen’ för Artilleriet”. (Appendix: A1, A2)

Omgående återkommer major Låftman med en offert (2a) från Steffen & Heyman på en lätt- respektive en tung bandtraktor (tre plus fem bilder bifogades offerten). Den tunga traktorn som offereras var identisk med chassit till den senare anskaffade stridsvagnen fm/21.”Schwere Raupenschlepper neu, wie sin für die deutsche Heeresverwaltung während des Krieges gefertigt wurden.” (Appendix: B1-B7)

I februari 1921 skrev (3) kapen Reinold Schenström, Konstruktionsavdelningen, till Steffen & Heyman och begärde prisuppgifter på diverse utrustning bl.a på en ”Tanks”.

Steffen & Heyman svarade (3A) dock inte förrän den 15 juli, då man erbjöd en stycken ”Raupenschlepper”: Chassie: fabriksnytt, väger 5,5 ton. Motoraggregatet är en Opel 25/55 Hk Pris: 261 000 RM. Med 9mm pansar vikt ca 4,5 ton Pris: 184 000 RM och avsedd att beväpnas med 2 st kulsprutor. Priset för komplett Tank var 445 000 RM. (Appendix: C1-C5) Steffen & Heyman omtalade också att samma vagn offererats till Jugoslavien och att man totalt hade 15 vagnar till försäljning.

CB:s kommentar: Tillsammans med offertbrevet C1-C2 från Steffen & Heyman sände man även tre stycken foton – C3 = 1 foto på 4 LK II:or i rad utanför sin fabrik, som blev stämplade ”tillhör ritkontoret” när de anlände till Sverige (se ovan) och C4 = en LK II:a från sidan (dessa två foton har cirkulerat i diskussionerna tidigare, utan att man vetat varifrån fotona kommit) och ett foto C5 från S&H monteringshall. Här kan man se två Raupenschlepper monteras, närmast kameran och en LK II:a längre in i hallen. Här ser man även den större kylaren som monterats. Se även B7. Att en extra stor kylare monterats är inte konstigt, då Raupenschleppern blir extremt tungt belastad. Först pansar 4.5 ton, 2 kulsprutor, ammunition, verktyg till kulsprutorna, 4 mans besättning, verktyg till Raupenschleppern.

Vid denna tidpunkt var det dock inte längre aktuellt att köpa LK II-vagnar från Steffen & Heyman, då man erbjudits samma vagnstyp billigare från en annan firma, Wilhelm Ugé Gmbh, Hacker Strasse 5, Berlin-Friedenau.

I skrivelse (4) från major Låftman i Berlin till Chefen för Militärbyrån KAAD, Fälttygmästare Osterman, omnämnes att man funnit en ny säljare (Wilhelm Ugé Gmbh) som har tio stycken pansarvagnar i delar till försäljning i Tyskland.

CB:s kommentar: Detta innebär att major Låftman funnit totalt 25 stycken LK II:or, hela eller i delar.

Major Låftman ombeds av Militärbyrån KAAD reservera ca fem vagnar hos Wilhelm Ugé Gmbh för de 100 000 kronor som redan är beviljade. Militärbyrån KAAD meddelar att man vill ha option på resterande antal vagnar då man söker tilläggsanslag.

Den 1 juli 1921 beviljades 100 000 kronor i tilläggsanslag för inköp av pansarvagnar från Tyskland (5).

I Kungl. Brev den 7 juli 1921 (6) omtalas att man vill inköpa tio pansarvagnar från Tyskland för ca 200 000 kronor. (Appendix: D1)

Den 11 juli 1921 sänds telegram till Militärattaché i Berlin (vid tilfället kapten Ferrell) från Artilleridepartementet angående att svar ej erhållits (7).

Kapten Schenström och kapten CW Elliot erhåller täckning av resekostnader för resa till Tyskland för att besiktiga tio pansarvagnar (8). (Appendix: E1)

Enligt skrivelse från Kungl. Maj:t 15 juli 1921 (9) beordras kapten Schenström från A5 (chef vid KAADs konstruktionsavdelningen) och kapten Elliot vid A9 att avresa till Tyskland för att besiktning av pansarvagnar. (Appendix: F1)

Kapten Schenström och kapten Elliot reser till Tyskland för besiktning.

Den 22 juli 1921 skriver Wilhelm Ugé Gmbh köpeavtal (10). (Appendix G1–G2) Kapten Elliot skriver, som köpare, på kontrakt med Wilhelm Ugé Gmbh för tio stycken vagnar.

CB:s kommentar: Lägg märke till att, trots att chefen för KAAD:s konstuktionsavdelning, kapten Schenström och kapten Walter Elliot inspekterar vagnarna och Walter Elliot skriver på kontraktet som privatperson. Svenska staten/armén nämns inte i samband med köpet.

Den 23 juli 1921skickar major Låftman sitt första kvitto för att bekräfta affären. (Appendix: H1)

Den 26 juli 1921 skriver Bäckström och ber om prisuppgift samt uppdrar till Hans A Hansson att lasta alla tio vagnar och skeppa väl (11).

Korrespondens om delleveranser. Den 21 september 1921 skriver kapten Schenström till major Låftman att endast fem stycken Raupenschlepper ankommit till Stockholm (12).

Dock har verkmästaren kommit men han skall sändas tillbaka till dess komplett material har ankommit (13). Den 27 september 1921 meddelar major Låftman att de resterande fem stycken Raupenschlepper är ilastade och avsända (14).

 

1922

Enligt brev (15) från major Låftman till KAAD den 2 januari 1922 bekräftas att han betalade:

Den 23 juli 1921, 500 000 RM till Herr Wilhelm Ugé såsom första avbetalning för inköpta pansarvagnar och den 26 november 1921 250 000 RM samt den 29 december 1921 750 000 RM till Ugè. (Appendix: I1-I3)

Anteckning i ovanstående brev som visar sammanställning av utbetalningar (15).

Utbetalningar till firman Ugé G.m.b.H. i Berlin
Förskott genom major Låftman                500.000 RM
Likvid genom C G Bäckström                 1.000.000 RM
Slutlikvid genom major Låftman              1.000.000 RM

Den 7 januari 1922 meddelar kapten Schenström till major Låftman att ca 10 ton plåtdetaljer anlänt från Lübeck, men ännu ej delar till en komplett vagn (16).

Brevväxling kring delleveranser mellan major Låftman och kapten Schenström. Den 7 januari 1922 Omtalar major Låftman att några lådor med smådetaljer till Raupenschlepper fortfarande finns hos honom (18). Den 14 januari 1921 omtalar kapten Schenström att man i Sverige inköpt bultar till monteringen av pansarvagnar (19) samt den 18 mars omtalar kapten Schenström i brev (20) till major Låftman att monteringsarbetena på pansarvagnen fortskridit rätt långt, men att fortfarande vissa detaljer från Tyskland saknas.

Den 1 april 1922 insände Konstruktionsavdelningen till Fälttygmästaren ett förslag (21) beträffande monteringen av 9 pansarvagnar. En första pansarvagn har tidigare monterats av Stockholm Tygstation till en kostnad av 3 400 kronor exklusive kostnader för den tyske verkmästaren. Konstruktionsavdelningen anser dock att kostnaderna skulle bli lägre om monteringen gjordes vid Flottans Varv och föreslår att så sker. (Appendix: J1)

Den 3 april 1922 anhöll chefen för KAAD hos varvschefen vid Flottans Varv att montering av nio stycken pansarvagnar skall göras vid Flottans Varv (22). Av anhållan framgår att en vagn redan är monterad och skall tjäna som modell. Pansaret är ohärdat och måste tillklippas före montering.

Den 4 april 1922 omtalar kapten Schenström i brev (23) till major Låftman att den första ”traktorn” nu är monterad och att ”verkmästare Steger från firman Wilhelm Ugé Gmbh”, troligen kan resa hem. Övriga vagnar ska troligen vara monterade i juni, men de blir rätt mycket dyrare än beräknat. Kapten Schenström säger sig tvivla på att Wilhelm Ugé Gmbh kommer att uppfylla kontraktet angående härdning av pansaret. (Appendix: K1-K2)

Den 1 juni 1922 anländer en ensidig instruktion för handhavandet av Raupenschlepper från Wilhelm Ugé Gmbh (24).

Den 3 juni 1922 skriver kapten Schenström till major Låftman, att monteringsarbetet på de återstående vagnarna pågår och att de bör vara klara i juli (25). Pansaret skall därefter härdas och kapten Schenström vill därför få upplysningar från Wilhelm Ugé Gmbh, hur detta skall gå till.

Den 21 juni 1922 offererar Wilhelm Ugé Gmbh innerstartvevsutrustning för pansarvagnarna (26).

Den 22 juni 1922 inköps från Wilhelm Ugé Gmbh i Tyskland reservdelar till pansarvagnarna för 198 000 RM (27). Kapten Schenström omtalar att han beställt reservdelar från Wilhelm Ugé Gmbh och att de skall gå med båt från Lübeck.

Den 25 juni 1922 har reservdelar anlänt till Sverige (28).

Den 10 juli 1922 meddelar kapten Schenström att reservdelar går med ångaren Frode till Stockholm (29).

Den 7 augusti 1922 ombeds Gevärsfaktoriet i Eskilstuna göra provhärdning på pansarplåtbit för pansarvagnarna (30).

Den 14 augusti 1922 ska en härdad provplåt återsändas till Stockholm för provskjutning (30).

Den 6 november 1922 omtalar kapten Schenström att pansaret till pansarvagnarna är ohärdat men att stålkvalitén är lämplig för härdning (32).

Den 20 november 1922 omtalar varvschefen vid Flottans Varv att priset för oljehärdning blir ca 22 500 kronor (33). (Appendix: L1)

 

Noter och korresponderande dokument som styrker dessa.

1/ KAAD. Fälttygmästaren. Serie E I:17. Inkommande handlingar 1921 – Dnr H 55.
2/ KAAD. Fälttygmästaren. Utgående handlingar 1921. Dnr 158 M1.
2a/ Svarsbrev från Steffen & Heymann18 mars 1921 inkluderande fem bilder.
3/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. F I:4.
3a/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. F I:1.
4/ KAAD. Fälttygmästaren.Utgående handlingar 1921. (B I:15) Dnr H 98
5/ KAAD.
6/ Riksarkivet. Kungl. Försvarsdep H 89 5/7 1921
7/ KAAD. Telegram till Kn Ferrell. Militärattaché i Berlin.
8/ KAAD. Fälttygmästaren. Serie E I:17. Inkommande handlingar 1921 – Dnr H 98
9/ Riksarkivet. Kungl. Försvarsdep H 97 13/7 1921
10/ Ugé:s köpehandling: KAAD. Fälttygmästaren. Serie E I:17. Inkommande handlingar 1921 – Dnr H 98
11/ Bäckströms Importfirma
12-16/ KAAD.Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930.F I: 1.
17/ KAAD. Fälttygmästaren. Serie E I:17. Inkommande handlingar 1921 – Dnr H 98
18/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E F I:1.
19/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. L-Ö F I:4.
20/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E F I:1.
21/ KAAD. Fälttygmästaren. Inkommande handlingar 1922 EI:18 Dnr H 51.
22/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. L-Ö F I:4.
23/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E F I:1.
24/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. L-Ö F I:4.
25/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E F I:1.
26/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. L-Ö F I:4.
27/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E F I:1.
28/ KAAD. Fälttygmästaren. Inkommande handlingar 1922 EI:18 Dnr H 64.
29/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E F I:1.
30/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. F-K F I:3.
31/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E F I:1.
32/ KAAD. Fälttygmästaren. Inkommande handlingar 1922 EI:18 Dnr H 51.
33/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E F I:1.


This is how it all started.

By Christer Baadstöe

Swedish purchase of LK II chassis and sheet metal for armour covering during the years 1920 – 1922. Summary of notes and a selection of documents in chronological order.

1920

In April 1920 his Royal Majesty approves eight experts to be assigned to the Head of General Staff disposal, to “examine proposals for the introduction of new infantry materials come for the first time used during the WW 1.” “The Infantry Committee” as it was called, would examine machine guns, mortars, infantry guns, anti-aircraft guns, various new grenade types, as well as tanks, to investigate if they could be introduced to strengthen our defence.

1921

Pretty soon this Committee’s work resulted in a parliamentary bill, specifically: January 7, 1921, ”Proposition med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1921”. In paragraph 32 of this bill the Parliament granted January 11, 1921 a grant of 1,651,900 SEK for experiments with so-called “technical aids”.

In January 1921 the Commanding Officer of the Kungl. Arméförvaltningens Artilleridepartement (KAAD) (Artillery Department of the Army Administration) baron U. Lars C. Sparre sends a letter (1) to the military attaché in Berlin, Major H.P. Låftman asking him to probe the possibility to buy various German weapons, including German tanks.

Major Låftman, sends out requests (2) to various companies including engineering firm Steffen & Heymann, on Tauentzienstrasse 14, Charlottenburg, Berlin, regarding if they can sell “Infantry gun with ammunition, anti-aircraft gun with ammunition, weapons to fight Tanks, Tanks and ‘Kraftwagen’ for artillery.” (Appendix: A1, A2)

Immediate Major Låftman returns with a quote (2a) from Steffen & Heyman on a light and a heavy crawler tractor (three plus two images were attached to the quote). The heavy tractor that offered was identical chassis to the latter acquired tank m/21. “Schwere Raupenschlepper neu, wie his für die deutsche Heeresverwaltung während des Krieges gefertigt wurden.” (App: B1-B7)

In February 1921 Captain Reinold Schenström, Commanding Officer at the Engineering office – KAAD, wrote (3) to Steffen & Heyman and requested quotes for miscellaneous equipment, among others on a tank.

Steffen & Heyman didn’t respond (3A) until July 15, when they offered a “Raupenschlepper”: Chassis: Brand new, weighs 5.5 tons. The motor is an Opel 25/55 Hp Price: 261,000 RM. With 9mm armor weight about 4.5 tons Price: 184,000 RM and intended to be armed with 2 machine guns. The price of the full tank was 445,000 RM. (App: C1-C5) (Including two photos of a row of LKII taken at the S&H Factory in Germany. These photos are then stamped with “Ritkontoret”, when received in Sweden at the “Ritkontoret” department (construction drawing department) at the Engineering Office). Steffen & Heyman told that the same unit was quoted for Yugoslavia and that they had a total of 15 units for sale. At this point, it was no longer interesting to buy from this company, since the same type of units had been offered cheaper from another company, Wilhelm Ugé, Gmbh, Hildegard str.19 Wilmersdorf, Berlin SW 68.

In a letter (4) from Major Låftman in Berlin to the Commander of the Military Office, KAAD, Feldzeugmeister Osterman, it is mentioned that they have found a new seller (Wilhelm Ugé Gmbh) with ten armoured vehicles for sale in Germany.

Major Låftman is asked by the Military Office KAAD to reserve about five units at Wilhelm Ugé Gmbh for the 100 000 SEK already granted. The Military Office, KAAD, announces that it wants an option on the remaining units since they’re seeking additional funding.

On July 1, 1921 an additional 100 000 SEK in funding was granted for the purchase of armored vehicles from Germany (5).

In a letter from the King on July 7, 1921 (6) it is mentioned that they want to purchase ten tanks from Germany for approximately 200 000 SEK. (App: D1)

On July 11 1921 a telegram is sent to the military attaché in Berlin (at that moment Captain Ferrell) from the Artillery Department regarding that no response had been obtained (7)

Captain Schenström and Captain CW Elliot receive compensation for travel expenses for the trip to Germany to inspect ten tanks (8). (App: E1)

According to letter from the King dated July 15, 1921 (9) Captain Schenström from A5 (Chief at KAADs Engineering Office) and Captain Elliot at A9 are ordered to departure to Germany for inspection of tanks. (App: F1)

Captain Schenström and Captain Elliot travels to Germany for inspection.

On July 22, 1921 Wilhelm UGE Gmbh signes the purchase agreement (10), and Captain Elliot signes, as a private person Herr Walter Elliot as buyer, the contract with Wilhelm UGE Gmbh for ten units. (App: G1-G2)

On July 23, 1921 Major Låftman sends his first receipt to confirm the purchase. (App: H1)

On July 26, 1921 Bäckström writes and ask for a shipment quote, and also instructs Hans A Hansson to load all ten units and ship them safe (11)

The shipment is declared at customs as agricultural tractors and steam engine sheet metal.

Correspondence concerning partial delivery. On September 21, 1921 writes Captain Schenström to Major Låftman that only five Raupenschlepper have arrived in Stockholm (12).

However, the foreman arrived but he should be sent back until complete material has arrived (13). On September 27, 1921 announces major Låftman that the remaining five Raupenschlepper are loaded and shipped (14).

1922

According to the letter (16) from Major Låftman to KAAD on January 2, 1922 he confirms to have paid: On July 23 1921, 500,000 RM to Mr. Wilhelm Ugé as a first installment for purchased tanks and on November 26, 1921, 250,000 RM and on December 29, 1921, 750,000 RM to Mr. Wilhelm Ugé.

Notes in the above letter shows following summary of payments (16).

Payments to the company Wilhelm Ugé Gmbh, Berlin
Advances by Major Låftman                      500,000 RM
Payment by C G Bäckström                   1,000,000 RM
Final Payment by Major Låftman           1,000,000 RM    (App: I1-I3)

On January 7, 1922 announces Captain Schenström to Major Låftman that approximately 10 tons of sheet metal parts arrived from Lübeck, but not yet parts for a complete unit (15).

Correspondence between Major Låftman and Captain Schenström regarding partial delivery. On January 7, 1922 mentions Major Låftman that some boxes of small parts to Raupenschlepper are still with him (18). On January 14, 1921 mentions Captain Schenström that in Sweden bolts for mounting of tanks has been purchased (19) and March 18 mentions Captain Schenström in a letter (20) to Major Låftman that installation work on the armoured units has progressed quite far, but still some details from Germany are missing .

On April 1, 1922 the Construction Department sends a proposal to the Fälttygmästaren (21) regarding the assembly of nine tanks. The first tank was previously fitted by Stockholm Tygstation at a cost of 3400 SEK excluding costs for the German foreman. The Construction Department believes the costs will be lower if the assembly was done at the Naval Shipyard, and suggests this. (App: J1)

On April 3, 1922 the head of KAAD asks the commander of the Naval Shipyard that the assembly of nine tanks shall be made at the Naval Shipyard (22). The request shows that a unit is already assembled and should serve as a model. The armour is uncured and need to be cut prior to assembly.

On April 4, 1922 Captain Schenström mentions in a letter (23) to Major Låftman that the first ”tractor” is now assembled and that ”foreman Steger from the firm Wilhelm Ugé Gmbh ”, probably can travel home. Assembly of the other units will probably be ready in June, but more expensive than expected. Captain Schenström say they doubt that Wilhelm Ugé Gmbh will fulfill the contract regarding the cure of the armour. (App: K1-K2)

On June 1, 1922 a one-sided instruction arrives for the operation of Raupenschlepper from Wilhelm Ugé Gmbh (24).

On June 3, 1922 Captain Schenström writes to Major Låftman, that the assembly work on the remaining units are underway and should be completed in July (25). The armour must then be cured and Captain Schenström would therefore receive information about how this shall be done from Wilhelm Ugé Gmbh.

On June 21, 1922 Wilhelm Ugé Gmbh sends a quote for internal starting equipment (26).

On June 22, 1922 spare parts for tanks for 198,000 RM are purchased from Wilhelm Ugé Gmbh (27). Captain Schenström mentions that he has ordered the parts from Wilhelm Ugé Gmbh and that they will be sent by boat from Lübeck.

On 25 June 1922, parts arrives in Sweden (28).

On July 10, 1922 Captain Schenström announces that spareparts will be sent by steamer Frode to Stockholm (29).

On August 7, 1922 Gevärsfaktoriet i Eskilstuna area sked to make curing tests on armour plates for tanks (30).

On August 14, 1922, a sample of cured armour sheet shall be returned to Stockholm for test firing (30).

On November 6, 1922 Captain Schenström mentions that the armour for the tanks is uncured but a the steel quality is suitable for curing (32).

On November 20, 1922 the commander of the Naval Shipyard announces that the price of oil curing is approximately 22,500 SEK (33). (App: L1)

Notes and corresponding documents from the Swedish Military Archives.

1/ KAAD. Fälttygmästaren. Serie E I:17. Inkommande handlingar 1921 –  Dnr H 55.
2/ KAAD. Fälttygmästaren. Utgående handlingar 1921. Dnr 158 M1.
2a/ Svarsbrev från Steffen & Heymann18 mars 1921 inkluderande fem bilder.
3/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. F I:4.
3A/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. F I:1.
4/ KAAD. Fälttygmästaren.Utgående handlingar 1921. (B I:15) Dnr H 98
5/ KAAD.
6/ Riksarkivet. Kungl. Försvarsdep H 89 5/7 1921
7/ KAAD. Telegram till Kn Ferrell. Militärattaché i Berlin.
8/  KAAD. Fälttygmästaren. Serie E I:17. Inkommande handlingar 1921 –  Dnr H 98
9/ Riksarkivet. Kungl. Försvarsdep H 97 13/7 1921
10/ Ugé:s köpehandling: KAAD. Fälttygmästaren. Serie E I:17. Inkommande handlingar 1921-Dnr H98
11/ Bäckströms Importfirma
12-16/ KAAD.Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930.F I: 1.
17/ KAAD. Fälttygmästaren. Serie E I:17. Inkommande handlingar 1921 –  Dnr H 98
18/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E  F I:1.
19/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. L-Ö F I:4.
20/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E  F I:1.
21/  KAAD. Fälttygmästaren. Inkommande handlingar 1922 EI:18  Dnr H 51.
22/  KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. L-Ö F I:4.
23/  KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E  F I:1.
24/  KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. L-Ö F I:4.
25/  KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E  F I:1.
26/  KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. L-Ö F I:4.
27/  KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E  F I:1.
28/  KAAD. Fälttygmästaren. Inkommande handlingar 1922 EI:18  Dnr H 64.
29/  KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E  F I:1.
30/ KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. F-K F I:3.
31/  KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E  F I:1.
32/  KAAD. Fälttygmästaren. Inkommande handlingar 1922 EI:18  Dnr H 51.
33/  KAAD, Konstruktionsavd. Korrespondens 1919 – 1930. A-E  F I:1.

Send this to friend