Sveriges första stridsvagn franska Renault FT ”Putte”

Renault FT

Hem » Svenskt pansar » Fordon » Stridsvagn » Sveriges första stridsvagn – fransk Renault FT ”Putte”

Sveriges första stridsvagn –
fransk Renault FT ”Putte”

Länge var den gängse uppfattningen att den första stridsvagnen i Sverige var en av de i delar inköpta LK II från Tyskland, vilka sattes samman i Sverige med början i slutet av 1921. Den franska Renault FT-vagnen dök upp i källmaterial först 1923 och antogs därför ha inköpts vid detta tillfälle.

På våren 2018 fick Stefan Karlsson, Museichef på Arsenalen, tips om en tidningsartikel från Aftonbladet daterad 19 juni 1921 och det blir startskottet för att se ifall det skulle gå att bekräfta att den franska Renault FT var den första stridsvagnen i Sverige. Detta har nu lyckats och det är bekräftat genom att det finns dokumentation som styrker att den första stridsvagnen i Sverige var en fransk Renault FT.

Renault FT, eller ”Putte” som den kom att kallas i Sverige, troligen på grund av sin Puteaux-kanon, har ett kort liv i den svenska armén från 1921 till 1926 då den skjuts sönder på Marma skjutfält.

Anskaffningen

Den 22 januari 1921 sänder Chefen för Arméförvaltningens Artilleridepartement och Generalfälttygmästaren, generalmajor Friherre Ulf Lars Carlsson Sparre en skrivelse till militärattachéerna i Berlin, Paris, Rom, London och Washington om att de skall sondera möjligheterna att få köpa infanterikanoner med ammunition, luftvärnskanon med ammunition, vapen att bekämpa ”tanks”, specialgevär och olika kanontyper med ammunition, dragfordon för artilleriet och eventuellt en lättare stridsvagn.1

Militärattachén i Paris, överstelöjtnant Ljungberg, svarar att man inom kort kommer att få besked på vilka kanoner och annat material som beviljas för inköp till Sverige som försöksmaterial. En stridsvagn Renault FT beväpnad med 37mm kanon och 200 skott, är bland materialet som får inköpas. Stridsvagnen besiktigas den 10 maj 1921 i Gien, underredet är numrerat 66549 och tornet 575, den väger ca 6 ton, samt var tillverkad 23 juni 1920. Priset var 115 000 franc (ca 37000 kr).2

2) Militärattachén i Paris. E I a. Inkommande handl. Volym 1. 1920 – 1922.

Notera att de nummer som anges i rapporten på både chassi och torn (egentligen vagnssidan) är desamma som syns på bilder av Renault FT-vagnen i Sverige samt att den är byggd efter att första världskriget har slutat och därför kan skrönor om att vagnen skulle haft skottskador när den kom till Sverige avföras.

Märkning 66549 på Renault FT-vagnen
Märkning 575 på sidan av Renault FT-vagnen

I Aftonbladet 19 juli 1921 berättas, att en ”fransk tank” har anlänt till Stockholm, med ångaren Vega på sin senaste resa från Rouen. Den franska stridsvagnen är enligt tidningsuppgifter inköpt av svenska staten, beställd av svenska tygstaten, dvs Generalfälttygmästaren generalmajor Friherre Ulf Lars Carlsson Sparre.3

Aftonbladet 1921-07-19

Aftonbladet 1921-07-19

De första försöken

Den 25 juli 1921 bildas en ”försökstrupp” vid dåvarande A 9 – Kungliga Positionsartilleriregementet i Stockholm under befäl av kapten C.W. Elliot. Här är Renault FT-vagnen upptagen som ett av flera motorfordon som finns till förfogande. Instruktionen för Renault FT-vagnen var att utbilda besättning för att ställas till förfogande vid försök samt att skriva ett underlag angående vagnens skötsel och användande samt ett smörjschema.4

Den 17 augusti 1921 kommer order att transportera ”pansarvagnen med 37mm kanon” till Malmslätt, tillsammans med erforderlig servis, för utförande av vissa försök, med framkomst senast den 22 samma månad.5

Dagens Nyheter 27 augusti

 

”En serie infanteriövningar har under 14 dagar tid pågått på Malmslätt, utanför Linköping, under general Hasselrots ledning och som avslutades den 3 november. Övningarna hölls för att pröva olika truppförbands samverkan och bland de krigsredskap som användes märktes även en ’tank’.”6

Vid dessa övningar användes den franska Renault FT-vagnen för första gången. 

Dagens Nyheter 27 juli 1921

Dagens Nyheter 1921-08-27

 

Användning i storövning

Renault FT-vagnen kommer omgående att användas i en större övning och detta kan man läsa om i ett antal tidningsartiklar. Beskrivningarna är målande och en rad olika beteckningar används för vår första stridsvagn.

 

Aftonbladet 3 oktober 1921

”En stor tank stod på lur vid vägkorsningen åt Järfällahållet.”

Aftonbladet 1921-10-03

Foto i Aftonbladet 1921-10-03

Stockhols-Tidningen 4 oktober 1921

”Under Upplandsmanövern, 1921-10-03–18, höll A-styrkan under överste Hedengren ställningarna Töjna – Akalla – Järfälla, bestående av Sörmlänningarna, Vaxholms grenaldjärer, en avdelning av Livgardet till Häst, ett artilleriregemente, två lätta och en tung division, samt en – vår enda – pansarautomobil. Det var den första gången [sic! andra gången] en pansarvagn användes i Sverige. B-styrkan under överste Nauckhoffs befäl, bestående av Svea och Göta Livgarde, en skvadron kavalleri samt artilleri till samma styrka som motståndaren, vartill kom ett par flygeskardrar om tio maskiner. Dessa [B-styrkan] låg på sträckan Jakobsberga station – Söbysjön – Ragvala.”

Sthlm-Tidningen 1921-10-04

Del ur Sthlm-Tid. 1921-10-04

Relaterat innehåll
>> Kategorisida stridsvagn

Källmaterial:
1) 062 KAAD upp till 1937. Konstr.avd. E II vol 2 1921 – 1924
2) Militärattachén i Paris. E I a. Inkommande handl. Volym 1. 1920 – 1922.
3) Aftonbladet 19 juli 1921
4) och (5) KAAD MB2 Andra Militärbyrån 1921
6) Dagens Nyheter 27 augusti 1921
7) Dagens Nyheter 4 oktober 1921
8) Rapport över försök med pansarvagnar vid I 1 hösten 1923, jämlikt g.o. litt H 92/1923
9) Rapport över försöken med stridsvagnar vid I 1 vintern 1924 jämlikt g.o. 71/1924
10) KAAD Konstuktionsavd. Fordon. EH 1926
11) Försök med viss infanteribeväpning å Marma den 8/9 september 1926.
12) M II 1926 vol 35. Handling nr 3500.

Forskningsprojekt Pionjärtiden

När ett pågående forskningsprojekt inom SPHF och ett renoveringsarbete av en Strv m/21-29 hos Arsenalen (Arsenalen, Sveriges Militärfordonsmuseum) sammanföll så var det naturligt att slå ihop krafterna för att bättre kartlägga och beskriva den första pionjärtiden inom svensk pansarhistoria. Resultatet är sedan början av 2019 ett forskningsarbete kring svenskt pansars pionjärtid, 1921 till 1938.

Mycket av underlaget hämtas från dokument i Krigsarkivet, men kompletteras med material från andra källor. Först ett tidsödande arbete för att hitta rätt i den stora mängden samlade dokument, därefter att tolka och sammanställa de olika källorna.

Projektet följer den så kallade Sammanhangsmodellen som går ut på att sätta svenska pansarfordon i ett större sammanhang. Detta då ofta bilden av pansartrupperna stannar vid exteriören av stridsvagnar och sällan, den ofta åsidosatta, verkligheten att det krävs stora kringresurser för att möjliggöra verkan med dessa vapen – personellt, utrustningsmässigt så väl som organisatoriskt.

”Den tank som A-styrkans förfogande, åstadkom en hel del oreda bland fienden i trakten av Järfälla, och väckte, som en av officerarna uttryckte sig ’ömsom förskräckelse, ömsom förvåning’.”

Sveriges första stridsvagn –  fransk Renault FT ”Putte”

Den mest kända bilden på svenska Renault FT, från Stockholms-Tidningen (1921-10-04) samt Dagens Nyheter (1921-10-10)

Svenska Dagbladet 4 oktober 1921

”Den nya pansarvagnen, som A-styrkan förfogade över, väckte, som man uttryckte sig, ömsom förvåning och ömsom förskräckelse, där den kröp fram efter vägarna, över fälten och uppför bergsluttningarna, som en jättesnigel, vilken plötsligt fått bråttom. Det påstås att den vid ett tillfälle effektivt ingrep i trakten av Järfälla.”7

SvD 1921-10-04 sid 3

SvD 1921-10-04 detalj sid 9

Provinstidningen Dalsland

Om fastkörning och bärgning av Renault FT-vagnen rapporter Provinstidningen Dalsland

Fastkörning med Renault FT-vagnen. Ur provinstidningen Dalsland fredagen 14 oktober 1921.

Provinstidningen Dalsland 1921-10-14.

Under 1922

Vi har inga upplysningar om vad som händer med Renault FT-vagnen under 1922 och fram till dess pansarvagnskompaniet vid Svea Livgarde dras samman den 20 augusti 1923. Vi vet inte heller i dagsläget om försöken fortsätter vid dåvarande A9 eller om Renault FT-vagnen används vid ytterligare övningar.

Från mj Buréns rapport 1923

Renault FT-vagnen kommer till pansarvagnskompaniet och beskrivs av mj Burén i hans rapport8 till Infanteriinspektören 1923. Följande kan man ta del av i rapporten.

”En av pansarvagnarna fm/22 (nr 5) hade jämlikt i föregående rapport framställda önskemål, försetts med den 37 mm-kanon, som överflyttats från den franska Renault-vagnen. Denna vagn (nr 5) blev självfallet plutonchefsvagn.

Försöket med den franska kanonen utföll synnerligen väl. Den funktionerade utmärkt, dess betjänande var lätt att inlära och precisionsförmågan stor. Som förut påpekats behöver tornet dock ändras så att det blir lättare att rikta in kanonen hastigt. Av den franska ammunitionen klickade omkring 1/3. Dess verkan föreföll att vara mycket lokal.”8

Stridsvagn m/21 med nummer 1, 5, 6. 7 och 8 deltog i Fälttjänstövningarna i Skåne vid Munka-Ljungby 1923, men det nämns inte att Renault FT-vagnen deltog.

Hösten 1924 – från mj Buréns rapport 1924

I sin rapport till Infanteriinspektören9 skriver mj Burén utförligt och mycket kritiskt om Renault FT-vagnen. 

”Beträffande Renaultvagnen så utföllo icke försöken med dess användning särdeles väl.”

Burén räknar upp en hel rad tekniska problem med Renault FT-vagnen som är svåra eller omöjliga att åtgärda. Han försöker hitta någon lösning på hur man skall kunna använda stridsvagnen, men trots ett flertal förslag finner han ingen lösning på problemet.

Sedan Kungl Maj:t beviljat ett särskilt anslag för inköp av två radiostationer, monterades den ena av dessa in i en Stridsvagn m/21 (vagn nr 6) och den andra i den franska Renault FT-vagnen (den 16 augusti) i förhoppning att på detta sätt få någon användning av denna vagn.

Renault FT-vagnen med radioantenn av bambu.

Renault FT-vagnen med radioantenn av bambu. Notera att kanonen är urmonterad.

”Antennerna utgjordes av provisoriska anordningar, som på de med sändare försedda vagnarna hängdes upp på grova bambustänger och på de endast mottagarförsedda stridsvagnarna av längs vagnen löpande koppartrådar stödda av å pansaret fästade stag av bandjärn.”10

1925

Under delar av 1925 användes Renault FT-vagnen som radiovagn. Efter att Tygstationen och AEG (som konstruerat radion) åtgärdat fel som störde utrustningen och konstruerat en ny ”paraplyantenn” installerades istället radion i Stridsvagn m/21, vagn nr 6. Senare utrustades även Stridsvagn m/21, vagn nr 10 med den radio som tidigare suttit i Renault FT-vagnen och ”paraplyantenn” och då var behovet av Renault FT-vagnen inte längre aktuellt.11

1926 skjuts Renault FT-vagnen sönder

I augusti 1926 kasseras och iordningsställs Renault FT-vagnen som målmaterial för försöksskjutningar.10 Därefter sker olika skjut- och sprängningsförsök under september månad med flera olika vapen: 13 mm kulspruta m/Colt, 20mm pansargranater med kulspruta m/Samag, 37mm infanterikanon (fransk) samt slutligen ”kastning av handgranatknippen mot Renault-tank”.

Slutligen beordras den 16 oktober 192612 att de kvarvarande delarna ska transporteras in från skjutfältet och Sveriges första stridsvagns kort liv får anses vara över.

Källmaterial:
1) 062 KAAD upp till 1937. Konstr.avd. E II vol 2 1921 – 1924
2) Militärattachén i Paris. E I a. Inkommande handl. Volym 1. 1920 – 1922.
3) Aftonbladet 19 juli 1921
4) och (5) KAAD MB2 Andra Militärbyrån 1921
6) Dagens Nyheter 27 augusti 1921
7) Dagens Nyheter 4 oktober 1921
8) Rapport över försök med pansarvagnar vid I 1 hösten 1923, jämlikt g.o. litt H 92/1923
9) Rapport över försöken med stridsvagnar vid I 1 vintern 1924 jämlikt g.o. 71/1924
10) KAAD Konstuktionsavd. Fordon. EH 1926
11) Försök med viss infanteribeväpning å Marma den 8/9 september 1926.
12) M II 1926 vol 35. Handling nr 3500.

Forskningsprojekt Pionjärtiden

När ett pågående forskningsprojekt inom SPHF och ett renoveringsarbete av en Strv m/21-29 hos Arsenalen (Arsenalen, Sveriges Militärfordonsmuseum) sammanföll så var det naturligt att slå ihop krafterna för att bättre kartlägga och beskriva den första pionjärtiden inom svensk pansarhistoria. Resultatet är sedan början av 2019 ett forskningsarbete kring svenskt pansars pionjärtid, 1921 till 1938.

Mycket av underlaget hämtas från dokument i Krigsarkivet, men kompletteras med material från andra källor. Först ett tidsödande arbete för att hitta rätt i den stora mängden samlade dokument, därefter att tolka och sammanställa de olika källorna.

Projektet följer den så kallade Sammanhangsmodellen som går ut på att sätta svenska pansarfordon i ett större sammanhang. Detta då ofta bilden av pansartrupperna stannar vid exteriören av stridsvagnar och sällan, den ofta åsidosatta, verkligheten att det krävs stora kringresurser för att möjliggöra verkan med dessa vapen – personellt, utrustningsmässigt så väl som organisatoriskt.

Mer spännande läsning

Inköp och tillverkning av Stridsvagn m/21

De i delar inköpta LK II från Tyskland sattes samman i Sverige med början i slutet av 1921 till Stridsvagn m/21.

Den svenska Kungstigern

För olika teständamål inköptes 1947 en Kungstiger-stridsvagn till Sverige från Frankrike. Läs om arbetet med att ta reda på vilken vagnsindivid det var som kom till Sverige.

Håll dig informerad

Missa inte när vi publicerar nytt material på hemsidan eller har andra nyheter att berätta - prenumerera på vårt Nyhetsbrev!