Hem » Svenskt pansar » Fordon » Bärgningsbandvagn

Bärgningsbandvagn

Det är ofrånkomligt att pansarfordon av olika slag kör fast i terräng, som inte bär fordonen, så ordentligt att det behövs hjälp att komma loss. Det kan ibland lösas med hjälp från andra stridsfordon, men det innebär att ytterligare ett fordon inte kan delta i striden. Likaså kan fastkörning vara så kraftig att det behövs kraft och funktionalitet från fordon speciellt framtagna för uppgiften. Att kunna bärga stridsfordon med eget pansarskydd är givetvis en stor fördel.

I början användes bärgningsbil eller annan vagn. När bandbärgare började levereras användes de ofta som bärgningsreserv, för att sättas in om inget annat fungerade. Pansarfordon med uppgift att bärga andra har funnits i Sverige sedan 1940-talet i form av Bärgningsbandvagn m/43 byggd på Stridsvagn m/42. Sedan dess har olika bärgningsbandvagnar funnits inom Försvarsmaktens organisation. Organisatoriskt var bandbärgarna så få i början att de inte kunde fördelas ut på stridsvagnskompanierna utan de återfanns på brigadnivå. Först med Bgbv 82 blev antalet för första gången tillräckligt för att varje stridsvagnskompani kunde få en egen bandbärgningsresurs.

Ibland har kortvarigt inhyrda för att lösa ett tillfälligt behov tills en mer långsiktig lösning varit möjlig. Exempel på detta är inhyrd bärgningsbandvagn på Churchill-chassi i väntan på att Storbritanien kunde leverera bärgningsbandvagnar på Centurion-chassi (Bgbv 81). Bgbv 81 stannade kvar länge i organisationen tills den kunde avlösas av Bgbv 120.

 

Fastkörning och bärgning

För att bättre illustrera användningen av bandbärgare och behovet av dem har vi samlat några riktigt intressanta exempel på fastkörningar och bärgningar här.

Alla kategorisidor för fordon
>> Huvudsida pansarfordon
>> Stridsvagn
>> Stridsfordon
>> Pansarbandvagn
     >> Pbv 301 (fordonsfamilj)
     >> Pbv 302 (fordonsfamilj)
     >> Pbv 501 (fordonsfamilj)
>> Pansarbil
>> Brobandvagn
>> Bärgningsbandvagn
     >> Fastkörning och bärgning
>> Infanterikanonvagn
>> Pansrat artilleri (kommer snart)
>> Pansarvärnsfordon (kommer snart)
>> Luftvärnsfordon (kommer snart)
>> Ingenjörbandvagn
>> Försöksfordon (kommer snart)
>> Pansarfordon i utlandstjänst (kommer snart)
>> Utländska försöksfordon i Sverige

Bbv m/43
Bbv m/43, Foto: S Mellgren
Bbv m/43 med nedsänkt spännhjul. Foto: S Mellgren
Bbv m/43

Bärgningsbandvagn m/43 (Bbv m/43)

Beteckningen Bbv m/43, Bgbv fm/42 eller Bgbv m/42 har alla använts för den första svenska bandbärgaren, av vilken två byggdes på LAGO II-chassi (första delleveransen av Strv m/42). De levererades i november 1944 till P 2 i Hässleholm varefter vagn nr 498 placerades på P 3 i Strängnäs samt nr 499 på P 4 i Skövde. Varför de placerades i Strängnäs respektive Skövde finns det inga uppgifter om, möjligen var det lättare att köra fast där så behovet var större.

Det finns idag (2019) inga uppgifter om att dessa vagnar har varit placerades i någon krigsorganisation.

Bbv m/43 med kranen i läge för lätt lyft.

Bbv m/43 med kranen i läge för lätt lyft.

Basfakta Bbv m/43
Besättning 3
Vikt (ton) 22
Längd (m) 6,9
Bredd (m) 2,8
Höjd (m) 2,43
Pansar (mm) -
Motor 2 st Scania Vabis
typ L603/1
Motoreffekt (hk) 162
Drivmedel Bensin
Maxfart (km/h) 45
Huvudbeväpning ingen beväpning
Rökkastare inga rökkastare
Radio: Osäkra uppgifter, möjligen bara mottagare.
Lyftkran: 12 tons lyftkapacitet vid radie 3,5 m.
1,5 ton vid 4,5 m.
Övrigt Baktill försedd med hydrauliska domkrafter, kraftiga dragkrokar samt fjädrande draginrättning.

Vid bärgning sänktes spännhjulet för att öka bandens anläggningsyta mot marken.

I tjänst:
1944  – osäkert hur länge (slutet 40-talet?)

Levererade:
2st Bbv m/43, 1944

Tillverkare:
AB Landsverk

Ursprungsland:
Sverige

Övrigt:
Militärt svenskt registreringsnummer:
498 och 499

Bbv m/43, Foto: S Mellgren

Bbv m/43, Foto: S Mellgren

Bbv m/43 med nedsänkt spännhjul. Foto: S Mellgren

Bbv m/43 med nedsänkt spännhjul. Foto: S Mellgren

Bbv m/43

Bbv m/43

Bbv m/43

Bbv m/43

Churchill ARV MkII på P 2 i Hässleholm
Churchill ARV Mk II (EJ SVENSK VAGN!) Foto: IWM, UK
Churchill ARV Mk II (EJ SVENSK VAGN!) Foto: IWM, UK
Churchill ARV Mk II (EJ SVENSK VAGN!) Foto: IWM, UK

Churchill ARV Mk II

Efter första leveransen av Centurion-vagnar (Strv 81) 1953 så uppdagades det snabbt att befintliga bärgningsresurser i form av bärgningsbilar inte var tillräckligt. Det var klart att det skulle dröja några år innan ny modell av bandbärgare på Centurion-chassi kunde levereras så alternativ undersöktes och valet föll på att hyra en Churchill ARV MkII. Den hyrdes halvårsvis med en hyreskostnaden, i dåvarande penningvärde, om £220/månad, vilket skulle betalas in 6 månader i förväg. Vagnen placerades på P 2 och bemannades av tekniker när den användes. Det var dock stora problem med den och den skickades tillbaka redan innan Bgbv 81 levererades 1955.

Den inhyrda Churchill ARV MkII hade möjlighet att vincha samt montera en kran i fronten och då även lyfta.

Bbv m/43 med kranen i läge för lätt lyft.

Foto från gamla smörjhallen, sedemera motorförrådet, på P 2.

Basfakta Churchill ARV Mk II
Besättning 3
Vikt (ton) ca 40 för strv
Längd (m) 7,44
Bredd (m) 3,25
Höjd (m) ca 2,5
Pansar (mm) -
Motor Bedford 12-cylinder
Motoreffekt (hk) 350
Drivmedel Bensin
Maxfart (km/h) 25
Huvudbeväpning ingen beväpning,
men monterad eldrörsattrapp
Lyftkran: Frontmonterad
7,5 tons lyftkapacitet
Dragkraft/vinsch:
(max)
Enkel part 25 ton

I tjänst:
1953  – 1955 (troligtvis tidigare)

Levererade:
1st inhyrd

Tillverkare:
Vauxhall Motors Ltd

Ursprungsland:
Storbritanien

Det finns få foton (vi känner till två) på Churchill-bärgaren i svensk tjänst så för att få en uppfattning om fordonet visar vi nedan några bilder på samma typ (men annan vagnsindivid) i engelsk tjänst.

Churchill ARV Mk II (EJ SVENSK VAGN!) Foto: Imperial War Museum, UK

Churchill ARV Mk II (EJ SVENSK VAGN!) Foto: Imperial War Museum, UK

Churchill ARV Mk II (EJ SVENSK VAGN!) Foto: Imperial War Museum, UK

Churchill ARV Mk II (EJ SVENSK VAGN!) Foto: Imperial War Museum, UK

Churchill ARV Mk II (EJ SVENSK VAGN!) Foto: Imperial War Museum, UK

Churchill ARV Mk II (EJ SVENSK VAGN!) Foto: Imperial War Museum, UK

Bgbv 81A Foto: Bengt Nilsson
Bgbv 81A (tidig utan kran mm)
Bgbv 81A. Foto: Lasse Sjögren
Bgbv 81A, P 10, 1992. Foto Kjell Svensson
Bgbv 81A el. B. Fotot taget våren 1970 vid slutövning på Revingehed.
Bgbv 81C. Foto: Tommy Nilsson
Bgbv 81B (till vänster) samt Bgbv 81C (till höger). Foto: Kjell Svensson
Bgbv 81C, Foto: Kjell Svensson

Bärgningsbandvagn 81 (Bgbv 81)

När de första Centurion-stridsvagnarna (Centurion Mk III/Stridsvagn 81A) började levereras till Sverige (1953) fanns ingen bärgningsbandvagn på samma chassi som motsvarade de svenska kraven. Först 1955 kunde Centurion Arv Mk II levereras och fick då den svenska beteckningen Bärgningsbandvagn 81A.

Antalsmässigt räknade man på en bärgningsbandvagn per 20 stridsvagnar. Var de initialt var tänkta att ingå i organisationen är (2019) inte klarlagt. Först i ett ändringstryck 1955 återfinns en bärgningsgrupp med två bärgningsbandvagnar i en bärgningstropp, vilken organisatoriskt återfanns i Pansarreperationskompaniet. Alltså en brigadresurs. Därefter har antal och placering i organisationen i pansarbataljon och stridsvagnsbataljon ÖN (Övre Norrland) varierat. Även utanför brigadorganisationen har de funnits, dock ej vid fristående stridsvagnskompanier.

När (1959-61) den tredje omgången Centurion-stridsvagnar (Centurion Mk 10/Stridsvagn 101A) kom till Sverige medföljde även tre bärgningsbandvagnar och dessa fick då beteckningen Bgbv 81B. Den största skillnaden mellan A- och B-varianten är gängsystem och verktyg från tum- till mm-mått.

Ett tredje inköp genomfördes, denna gång från Schweiz, 1988 av 19 vagnar vilka fick beteckningen Bgbv 81 C. Dessa ersatte Bgbv 82 när dessa utgick ur organisationen.

Bärgningsbandvagn 81 användes tillsammans med Stridsvagn 121 och 122 innan Bärgningsbandvagn 120 kunde levereras och ersattes då av dessa.

Alla vagnarna har stora likheter med de stridsvagnschassi de är byggda på. En pansrad lådliknande överbyggnad innehåller vinchutrustning. Utanför denna finns lyftkran, markankare (för mothåll vid vinchning), dragöglor, linstyrningar mm. Lyftkranen hade kapacitet att genomföra lyft av stridsvagnsmotor vid motorbyte.

Bgbv 81A  Foto: Bengt Nilsson

Bgbv 81A  Foto: Bengt Nilsson

Bgbv 81C. Foto: Tommy Nilsson

Bgbv 81C. Foto: Tommy Nilsson

Basfakta Bgbv 81A
Besättning Vagnchef,
vinschskötare,
bärgningsman,
förare
Vikt (ton) 50,3
Längd (m) 9
Bredd (m) 3,4
Höjd (m) 3,3 (med ksp)
Pansar (mm) -
Motor RR Meteor Mk 4/B2 alt Mk 4 B
Motoreffekt (hk) 650
Drivmedel Bensin
Maxfart (km/h) 35
Huvudbeväpning Ksp m/39 B strv,
7,62 mm
Rökkastare 4 rökkastargrupper om vardera 5 rökkastare (Bgbv 81A, B)
resp. vardera 6 rökkastare (Bgbv 81C)
Radio Initialt 1 st Ra 121 +
1 st Ra 130
Senare ersatt av 1 st Ra 421
Dragkraft huvudvinsch
wirelängd
Rakt bakåt –
enkel part: 30 ton

Rakt bakåt –
3-part: 90 ton

Från sida –
enkel part, utan markankar: 20 ton

Från sida –
enkel part, med markankar: 30 ton

Rakt framåt –
3-part: 90 ton
(beror på förankringsmöjlighet)

122 m wirelängd
Lyftkran 10 ton lyftkapacitet
4 m lyfthöjd
VinschmotorRR B 80 Mk2 P (Bgbv 81A),
RR B 80 Mk5 P (Bgbv 81B, C)
Vinschmotoreffekt (hk)135

I tjänst:
1955  – 2002

Levererade:
4 st Bgbv 81A, 1955
9 st Bgbv 81A, 1956

3 st Bgbv 81B, 1961

3 st Bgbv 81C, 1989
6 st Bgbv 81C, 1990
10st Bgbv 81C, 1993

Tillverkare:
Vickers-Armstrong samt ROF Woolwich

Ursprungsland:
Storbritanien

Militära registreringsnummer:
Bgbv 81A: 495–497, 500, 810, 915, 952 och 955–960
Bgbv 81B: 315, 316 och 772
Bgbv 81C: 204959–204977

Övrigt:
Vid renovering 1981 av samtliga A- och B-vagnar togs kranen bort. Notera att C-vagnar inte försågs med kran.

Att skilja på olika Bgbv 81-varianter
Att skilja en Bgbv 81C mot en Bgbv 81A alt. B är lättast. Några punkter nedan: a) hållare för ytterkulspruta, b) pulka för dragblock, c) rökkastare (skiljer både bak och fram) samt d) belysning.

Att skilja mellan Bgbv 81A eller B är svårare. Enklast är om man ser reg.nummer, då Bgbv 81B endast fanns med reg.nummer: 315, 316 samt 772, övriga är A-vagnar. C-vagnars registreringsnummer börjar på 2049NN.

Bgbv 81B (till vänster) samt Bgbv 81C (till höger). Foto: Kjell Svensson

Bgbv 81B (till vänster) samt Bgbv 81C (till höger). Foto: Kjell Svensson

Bgbv 81A. Foto: Lasse Sjögren

Bgbv 81A. Foto: Lasse Sjögren

Bgbv 81A el. B. Fotot taget våren 1970 vid slutövning på Revingehed.

Bgbv 81A el. B. Fotot taget våren 1970 vid slutövning på Revingehed.

Bgbv 81A, P 10, 1992. Foto Kjell Svensson

Bgbv 81A, P 10, 1992. Foto Kjell Svensson

Bgbv 81C, Foto: Kjell Svensson

Bgbv 81C, Foto: Kjell Svensson

Bgbv 82 Foto: Kjell Svensson
Bgbv 82
Bgbv 82
Bgbv 82 (notera ”markstödsförlängning” för mjukare underlag). Foto: Tommy Nilsson
Bgbv 82 bärgar en Strv 103. Foto: Tommy Nilsson
Bgbv 82 bogserar en Strv 103. Foto: Tommy Nilsson
Bgbv 82 i KFOR-tjänst i Kosovo. Foto: Anders Möller

Bärgningsbandvagn 82 (Bgbv 82)

Bärgningsbandvagn 82 utvecklades parallellt med Brobandvagn 941 under slutet av 1960-talert och början av 1970-talet. Vid utvecklingen togs utgångespunkt i Pbv 302 där leverans av serieproducerade vagnar hade påbörjats.
 
Bgbv 82 var unik som bärgningsfordon då den inte byggde på ett tidigare stridsvagnschassi utan var en egen konstruktion. Byggd från början just för uppgiften att bärga stridsvagnar betydligt tyngre än den själv, vilket gjorde att den ofta kunde köra fram till bärgningsobjektet utan att fastna själv. Tillvägagångssättet blev då att köra fram, koppla upp för drag och därefter förflytta sig bakåt till en lämplig plats för att därifrån kunna vinscha.
 
Schaktbladet var generellt användbart för fältarbeten och speciellt vid övergång av vattendrag, då upp- och nedfarter kunde schaktas samt fordonsmattor läggas ut. Möjligheten fanns att simma över, därefter vinscha först upp sig själv, schakta och lägga fordonsmattor samt sedan vinscha upp andra stridsfordon vid behov.
 
Organisatoriskt ingick Bgbv 82 i Strv 103-kompanier med en bärgare per kompani. Ibland fick kompaniernas bärgare samverka vid svårare bärgningar. För att kunna utnyttja kranen vid reptjänst under nätter när bärgningsbehovet var mindre, men reparationsbehovet större, ingick dubbla besättningar organisatoriskt.
Bgbv 82 Foto: Kjell Svensson

Bgbv 82 Foto: Kjell Svensson

Basfakta Bgbv 82A
Besättning Vagnchef,
kran-/vinschskötare,
skytt,
förare
Vikt (ton) 26,5
Längd (m) 7,23
Bredd (m) 3,25
Höjd (m) 2,56 (kran)
Pansar (mm) -
Motor Volvo-Penta THD 100 C
Motoreffekt (hk) 310
Drivmedel Diesel
Maxfart (km/h) 56
Huvudbeväpning 20 mm akan m/47D
Rökkastare Två rökkastargrupper om
vardera 8 rökkastare
Radio 1 st Ra 421
Dragkraft och wirelängd/huvudvinsch (max) Rakt bakåt –
enkel part: 20 ton

Rakt bakåt –
3-part: 60 ton

140 m wirelängd
Lyftkran Hiab-Foco 9000.
5,5 tons lyftkapacitet med armlängd 1,5 m
1,5 ton med armlängd 5,5 m.
Möjligt att lyfta motorpaket till Strv 103.
Vinschmotor Hägglunds HM 20

I tjänst:
1972 –1994 samt (2 st vid senare tillfälle i den svenska KFOR-styrkan i Kosovo)

Levererade:
24 st Bgbv 82A, 1972–1973

Tillverkare:
Hägglund & Söner

Ursprungsland:
Sverige

Militära registreringsnummer:
Prototyp: 809, 808 (från början bärgarprototyp, efter ombyggnad broläggarprototyp).
Serietillverkade vagnar: 4751–4774

Övrigt:
Bgbv 82 hade flytförmåga och kunde simma. Lastutrymme hade fästen för att kunna transportera ett motorpaket till Strv 103. Schaktblad fram för lättare fältarbeten.

Bgbv 82

Bgbv 82

Bgbv 82

Bgbv 82

Bgbv 82 (notera ”markstödsförlängning” för mjukare underlag). Foto: Tommy Nilsson

Bgbv 82 (notera ”markstödsförlängning” för mjukare underlag). Foto: Tommy Nilsson

Bgbv 82 bärgar en Strv 103. Foto: Tommy Nilsson

Bgbv 82 bärgar en Strv 103. Foto: Tommy Nilsson

Bgbv 82 bogserar en Strv 103. Foto: Tommy Nilsson

Bgbv 82 bogserar en Strv 103. Foto: Tommy Nilsson

Bgbv 82 i KFOR-tjänst i Kosovo. Foto: Anders Möller

Bgbv 82 i KFOR-tjänst i Kosovo. Foto: Anders Möller

Bärgningsbandvagn 4012 (Bgbv 4012)

Information kommer. Följ oss på Twitter, gilla oss på Facebook eller prenumerera på vårt Nyhetsbrev så vet du när information om ditt favoritfordon har publicerats.

Bgbv 90, Foto: Kjell Svensson
Bgbv 90C, Foto: Therese Holmberg/Försvarsmakten
Bgbv 90, Foto: Viktor Svemark

Bärgningsbandvagn 90 (Bgbv 90)

Basfakta (avser bgbv 90A)
Besättning pers: 4 (+ en extra sittplats)
Vikt ton: 23,2
Längd m: 7,90
Bredd m: 3,17
Höjd m: 2,65
Pansar mm:
Motor: Scania DSI14
Motoreffekt hk: 550
Drivmedel: Diesel
Maxfart km/h: 70
Huvudbeväpning: 1 st 7,62 mm ksp m/39C strv
Rökkastare: 6 st Galix rökkastare
Radio: 1 st Ra 421/480-enhet
Dragkraft
vinschning:
(max)
Två kapstanvinschar om 8 ton vardera:
Dubbel 1-part: 16 ton
Dubbel 2-part: 32 ton
Dubbel 3-part: 48 ton
Dubbel 4-part: 64 ton
Markförankring tryck-/lyftkraft: 80 kN / 98 kN
Lyftkran: 24,5 kN (800 kg maxlyft enkelvajer)

I tjänst: 1996 -

Levererade:
26 st bgbv 90, 1996 - 1999

Ombyggda och renoverade:
3 st bgbv 90 till bgbv 90C, 2002
2 st bgbv 90 till bgbv 90A1, 2005

12 st bgbv 90 renoveras, 2018 - 2023

.>> Fotobok Strf 90/CV 90 samt ritning strf 90 finns att beställa här

Bgbv 90, Foto: Kjell Svensson

Bgbv 90, Foto: Kjell Svensson

Foto: Therese Holmberg/Försvarsmakten

Bgbv 90C, Foto: Therese Holmberg/FM

Foto: Viktor Svemark

Bgbv 90C, Foto: Viktor Svemark

Bgbv 120, Foto: Kjell Svensson
Bgbv 120, Foto: Kjell Svensson
Bgbv 120, Foto: Kjell Svensson
Bgbv 120, Foto: Peter Holst
Bgbv 120, Foto: Wartofta Stridsvagnskompani

Bärgningsbandvagn 120 (Bgbv 120)

Bärgningsbandvagn 120 bygger på samma grundchassi som Strv 122. En Bgbv 120 ingår i ett Strv 122-kompani.

Inför anskaffning inlånades (1997) en tysk Bergepanzer 3 ”Büffel” för utvärdering. Skillnaden mot denna är främst: ny stridsbogseringsutrustning, bärgninssläde, omarbetad bärgningsutrustning, starkare hjälpvinsch, ökat ballistiskt skydd, reducerad IR-signatur, uppgraderingsbar vapeninstallation, andra rökkastare samt lednings- och sambandssystem.

Huvudfunktionen är bärgning med vinschsystemet. Bogsering kan ske utan att besättning behöver lämna vagnen med hjälp av stridsbogseringsutrustningen. Kranen möjliggör tunga lyft som motorbyten (motoraggregat för Strv 122 kan transporteras på bakpansaret) samt t ex tornet på Strv 122. Med schaktbladet som främst fungerar som mothåll vid vinschning kan även fältarbeten utföras. Bland övrig utrustning i vagnen kan nämnas motorsåg, skärutrustning, torrdräkt, vadarbyxor, skruvstäd mm.

Bgbv 120, Foto: Kjell Svensson

Bgbv 120, Foto: Kjell Svensson

Basfakta Bgbv 120A
Besättning vagnchef/skytt,
förare,
bärgningsman
Vikt (ton) 56,3
Längd (m) 7,72
Bredd (m) 3,78
Höjd (m) 3
Pansar (mm) -
Motor MTUV-12
Motoreffekt (hk) 1500
Drivmedel Diesel
Maxfart (km/h) 70
Huvudbeväpning Ksp 58, 7,62 mm. Vapenhållaren förberedd för tung ksp eller granatspruta.
Rökkastare 15 st Galix
Radio 2 st Ra 180
Stridsledningssystem bataljon (SLB)
Huvudvinsch
dragkraft och wirelängd
Enkel part 35 ton (120 m)
3-part 105 ton
Hjälpvinsch
dragkraft och wirelängd
1,5 ton (200 m)
Lyftkran
(max lyftkraft):
30 ton

I tjänst:
2002 –

Levererade:
14 st Bgbv 120A, 2002 – 2003

Tillverkare:
MaK Systemgeselleshaft mbH via Rheinmetal Landsysteme

Ursprungsland:
Tyskland

Övrigt:
Militärt svenskt registreringsnummer:
120001 – 120008,
120010 – 120015

Bgbv 120, Foto: Kjell Svensson

Bgbv 120, Foto: Kjell Svensson

Bgbv 120, Foto: Kjell Svensson

Bgbv 120, Foto: Kjell Svensson

Bgbv 120, Foto: Peter Holst

Bgbv 120, Foto: Peter Holst

Bgbv 120, Foto: Wartofta Stridsvagnskompani

Bgbv 120, Foto: Wartofta Stridsvagnskompani

Bgbv 120, Foto: Måns Thuresson

Bgbv 120, Foto: Måns Thuresson

Stöd arbetet med svensk pansarhistoria,

läs vårt nyhetsbrev!

Tack för ditt stöd!

Send this to a friend