Besättning på plutonchefsvagn Strv 74, Foto: Charlie Ekblad

Besättning på Strv 74, Foto: Charlie Ekblad

Hem » Svenskt pansar » Pansarperspektiv

Olika perspektiv på pansar

Sverige har haft pansarfordon sedan 1921. Det är lätt att stanna vid utsidan på just stridsvagnar och ta det för vad pansar innebär. Vi vill belysa pansar utifrån ett bredare perspektiv. Dels utifrån hur man upplever pansar från industrin sida, möjligen omvärldens och från andra truppslag samt dels mera från olika tjänsteinriktningar som finns inom ett pansarförband för att få det till att fungera som en enhet. Ge en inblick i de olika tjänstegrenarna, deras innehåll, hur de upplevs och hur de fungerar tillsammans för att bilda ett pansarförband med dess unika förutsättningar för strid.

Det har sedan de första stridsvagnarna kom till Sverige funnits olika tankar om hur man bäst utnyttjar dem i strid och därför över tiden även olika sätt att organisera förbanden på. De olika beskrivningarna kan därför stundtals upplevas som motstridiga, men förutom att man faktiskt kan ha olika synsätt på givna situationer utifrån olika fokus så spelar ofta andra faktorer in, så som vid tidpunkten given stridsteknik, organisation, erfarenhet, förbandstillhörighet mm.

Läs och fördjupa förståelsen för hur ett pansarförband och dess olika delar fungerar. Har du egna erfarenhet så är du välkommen med dem, vi tar gärna emot just dina erfarenheter från ämne vi redan belyst eller sådan som lever lite i skymundan och bör lyftas fram.

Olika perspektiv på pansar samt tjänster och funktioner inom ett pansarförband
> Bärgning
fler på gång...

Bärgning av Strv 104 i Hojgard myr på Gotland

Bärgningstjänst

Ett fastkört eller skadad pansarfordon reducerar avsevärt förbandets slagkraft. Det gäller att snabbast möjligt få tillbaka fordonet till slagfältet.

Bärgning av Strv 104 i Hojgard myr på Gotland

Bärgning av Strv 104 i Hojgard myr på Gotland

Stöd arbetet med svensk pansarhistoria,

läs vårt nyhetsbrev!

Tack för ditt stöd!

Send this to a friend