Besättning på plutonchefsvagn Strv 74, Foto: Charlie Ekblad

Besättning på Strv 74, Foto: Charlie Ekblad

Hem » Svenskt pansar » Pansarperspektiv

Olika perspektiv på pansar

Sverige har haft pansarfordon sedan 1921. Det är lätt att stanna vid utsidan på just stridsvagnar och ta det för vad pansar innebär. Vi vill belysa pansar utifrån ett bredare perspektiv. Dels utifrån hur man upplever pansar från industrin sida, möjligen omvärldens och från andra truppslag samt dels mera från olika tjänsteinriktningar som finns inom ett pansarförband för att få det till att fungera som en enhet. Ge en inblick i de olika tjänstegrenarna, deras innehåll, hur de upplevs och hur de fungerar tillsammans för att bilda ett pansarförband med dess unika förutsättningar för strid.

Det har sedan de första stridsvagnarna kom till Sverige funnits olika tankar om hur man bäst utnyttjar dem i strid och därför över tiden även olika sätt att organisera förbanden på. De olika beskrivningarna kan därför stundtals upplevas som motstridiga, men förutom att man faktiskt kan ha olika synsätt på givna situationer utifrån olika fokus så spelar ofta andra faktorer in, så som vid tidpunkten given stridsteknik, organisation, erfarenhet, förbandstillhörighet mm.

Läs och fördjupa förståelsen för hur ett pansarförband och dess olika delar fungerar. Har du egna erfarenhet så är du välkommen med dem, vi tar gärna emot just dina erfarenheter från ämne vi redan belyst eller sådan som lever lite i skymundan och bör lyftas fram.

Olika perspektiv på pansar samt tjänster och funktioner inom ett pansarförband
> Bärgning
fler på gång...

Förberedelse av stridsbärgning av Strv 122. foto: Wartofta Stridsvagnskompani

Bärgningstjänst

Det är ofrånkomligt att pansarfordon av olika slag kör fast i terräng, som inte bär fordonen, så ordentligt att det behövs hjälp att komma loss. Ett fastkört eller skadad pansarfordon reducerar avsevärt förbandets slagkraft. Det gäller att snabbast möjligt få tillbaka fordonet till slagfältet.

Det kan ibland lösas med hjälp från andra stridsfordon, men det innebär att ytterligare ett fordon inte kan delta i striden. Likaså kan fastkörning vara så kraftig att det behövs kraft och funktionalitet från fordon speciellt framtagna för uppgiften. Att kunna bärga stridsfordon med eget pansarskydd är givetvis en stor fördel.

Förberedelse av stridsbärgning av Strv 122. foto: Wartofta Stridsvagnskompani

Förberedelse av stridsbärgning av Strv 122. Foto: Wartofta Stridsvagnskompani

Detta är bärgningstjänst

Lars Svensson har en gedigen erfarenhet av bärgning. Här beskriver han bärgningstjänst på ett ingående och engagerande sätt utifrån sina otaliga bärgningar.

Lär mer om bärgningstjänst här...

Bärgning av Strv 104 mha Bgbv 120. Foto: Lars Svensson

Bärgning av Strv 104 mha Bgbv 120. Foto: Lars Svensson

Fastkörningen är ett faktum. Foto: Peter Eriksson

Bärgning i Norge 2006

Under övningen Cold Response 2006 i Norge skedde en fastkörning med Stridsfordon 90 som skulle utveckla sig till en mycket ovanlig bärgning i flera steg.

Lär hela berättelsen här...

Fastkörningen är ett faktum. Foto: Peter Eriksson

Fastkörningen är ett faktum. Foto: Peter Eriksson

Strv 121 under bärgning på Storängen, Kvarn Foto: Lars Svensson

Bärgningen på Storängen 1997

En 90° sväng med en Stridsvagn 121 på fel plats är uppstarten till att den vagnen gjorde en ordentlig djupdykning och så nära satte fast även bärgaren. Läs historien om bärgningen av den djupdykande Strv 121 på Storängen. 

Lär hela berättelsen här...

Strv 121 under bärgning på Storängen, Kvarn Foto: Lars Svensson

Strv 121 under bärgning på Storängen, Kvarn Foto: Lars Svensson

Bärgning av Strv 104 i Hojgard myr på Gotland. Foto: Lars Svensson

Bärgningen i Hojgard 1996

En nattövning i bärgning av Stridsvagn 104 med först en Bärgningsbandvagn 81 och senare två Bgbv 81 på Gotland som utvecklades till något mycket svårare än vad som var tänkt från början. Resultatet blev bra i slutet, men det fanns tillfällen när det kunde gått riktigt, riktigt illa.

Lär hela berättelsen här...

Bärgning av Strv 104 i Hojgard myr på Gotland. Foto: Lars Svensson

Bärgning av Strv 104 i Hojgard myr på Gotland. Foto: Lars Svensson

Förberedelse för bärgning av Stridsvagn 81 med hjälp av Bandtraktor D4 och D7. Foto: Evert Persson

Centurion-bärgning i Kalix 1954

När ”mossars bärighet” skulle tests under vintern 1954 var det nära att den under året innan till Sverige komna Centurion-stridsvagnen Stridsvagn 81 fick stanna kvar i mossen.

Lär hela berättelsen här...

Förberedelse för bärgning av Stridsvagn 81 med hjälp av Bandtraktor D4 och D7. Foto: Evert Persson

Förberedelse för bärgning av Stridsvagn 81. Foto: Evert Persson

Fastkörning med Renault FT-vagnen. Ur provinstidningen Dalsland fredagen 14 oktober 1921

Sveriges första fastkörning med stridsvagn? (1921)

Även om vi inte hittat några bilder så berättar en tidningsnotis publicerad redan den 14 oktober 1921 i Provinstidningen Dalsland om en fastkörning med den första stridsvagnen i Sverige. Den franska Renault FT-vagnen kom till Sverige i juli 1921 och det går att läsa mer om Sveriges första stridsvagn här. Basfakta på för den svenska Renault FT-vagnen finns här.

Fastkörning med Renault FT-vagnen. Ur provinstidningen Dalsland fredagen 14 oktober 1921

Fastkörning med Renault FT-vagnen. Ur provinstidningen Dalsland fredagen 14 oktober 1921. Via Lennart Hägg

Två filmer om bärgning från Försvarsmakten

Stridsfordonsbärgning under Cold Response 2016. Film: Försvarsmakten

Bärgarsoldat. Film: Försvarsmakten

Mer spännande läsning

Sveriges första stridsvagn

Genom dokumentation från KrigsArkivet vet vi nu att den första stridsvagnen i Sverige var en fransk Renault FT.

Fordonsprofiler - Bärgningsbandvagn

Det är ofrånkomligt att pansarfordon av olika slag kör fast i terräng, som inte bär fordonen, så ordentligt att det behövs hjälp att komma loss.

Håll dig informerad

Missa inte när vi publicerar nytt material på hemsidan eller har andra nyheter att berätta - prenumerera på vårt Nyhetsbrev!